Kalibrering för klinisk registrering av parodontalstatus

Målet med att registrera en parodontalstatus är att med millimeterprecision registrera recession, fickdjup och fästenivå vid sex punkter per tand eller implantat i hela bettet. För alla mätningar som utförs med parodontalsond rundas värdena på sonden uppåt.

1. Gingivalrand, fickdjup och fästenivå

Vid varje mätsite mäts värdet för "Gingivalrand" först, omedelbart följt av värdet för "Fickdjup". Värdet för "Fästenivå" beräknas automatiskt i programmet och visas grafiskt med en blå linje.

Det första värdet "Gingivalrand" är millimeteravståndet från den kliniska tandköttskanten till en referenspunkt, såsom emalj-cementgränsen. Om en befintlig kron- eller fyllningskant inte ligger mer än 3 mm apikalt om den ursprungliga emalj-cementgränsen används dessa kanter som referenspunkter. Annars väljs en virtuell referenspunkt på nivå med den ursprungliga emalj-cementgränsen.

Det andra värdet "Fickdjup" är millimeteravståndet från den kliniska tandköttskanten till botten av tandköttsfickan.

Det tredje värdet "Fästenivå" beräknas av programmet för varje mätsite enligt följande formel:

Fästenivå (mm) = Fickdjup (mm) – Gingivalrand (mm)

Friskt parodontium

I det friska parodontiet ligger emalj-cementgränsen under tandköttskanten och omedelbart ovanför fästenivån (ingen fästeförlust).

Värdena för "Gingivalrand" 1 och "Fickdjup" 2 är identiska i detta fall.

Beräkningen av fästenivån i figuren ovan är:

Fästenivå 0 mm = Fickdjup 2 mm – Gingivalrand 2 mm

Frisk peri-implantär vävnad

I frisk peri-implantär vävnad ligger kanten på suprastrukturen något under den peri-implantära slemhinnan (ingen alveolär benförlust).

Beräkningen av den alveolära bennivån (fästenivån) i figuren ovan är:

Alveolär bennivå 2 mm = Fickdjup 3 mm – Gingivalrand 1 mm

Hyperplastiskt parodontium (överväxt)

I ett hyperplastiskt parodontium kan emalj-cementgränsen ligga långt under tandköttskanten (>3 mm), men fortfarande omedelbart ovanför fästenivån (ingen fästeförlust).

Värdena för "Gingivalrand" 1 och "Fickdjup" 2 är även här identiska.

Beräkningen av fästenivån i figuren ovan är:

Fästenivå 0 mm = Fickdjup 5 mm – Gingivalrand 5 mm

Obs: Fickor med fickdjup på 4 mm eller mer utan fästeförlust kallas för pseudofickor.

Frisk peri-implantär vävnad i den estetiska zonen

I frisk peri-implantär vävnad i den estetiska zonen ligger kanten på suprastrukturen djupare under den peri-implantära slemhinnan (ingen alveolär benförlust).

Beräkningen av den alveolära bennivån (fästenivån) i figuren ovan är:

Alveolär bennivå 2 mm = Fickdjup 5 mm – Gingivalrand 3 mm

Parodontal ficka

I det sjuka parodontiet kan emalj-cementgränsen ligga ovanför eller under tandköttskanten. Avståndet från tandköttskanten till botten av tandköttsfickan registreras som fickdjupet 2.

Beräkningen av fästenivån i figuren ovan är:

Fästenivå 5 mm = Fickdjup 7 mm – Gingivalrand 2 mm

Obs: Fickor på 4 mm eller mer som kvarstår efter avslutad parodontal behandling kallas restfickor.

Peri-implantär ficka

I peri-implantär sjuk vävnad med alveolär benförlust kan kanten på suprastrukturen ligga något under eller ovanför den peri-implantära slemhinnan. Avståndet från slemhinnans kant till botten av fickan registreras som fickdjupet 2.

Beräkningen av den alveolära bennivån (fästenivån) i figuren ovan är:

Alveolär bennivå 6 mm = Fickdjup 7 mm – Gingivalrand 1 mm

Gingival recession

Vid gingival recession ligger tandköttskanten apikalt om emalj-cementgränsen. Det mätta värdet för "Gingivalrand" 1 anges då med ett minustecken.

Beräkningen av fästenivån i figuren ovan är:

Fästenivå 6 mm = Fickdjup 2 mm – Gingivalrand -4 mm

Peri-implantär recession

Vid peri-implantär recession ligger slemhinnans kant apikalt om suprastrukturens kant. Det mätta värdet för "Gingivalrand" 1 anges då med ett minustecken.

Beräkningen av den alveolära bennivån (fästenivån) i figuren ovan är:

Alveolär bennivå 4 mm = Fickdjup 2 mm – Margo Mucosae -2 mm

Sex registreringspunkter per tand eller implantat

Avgörande för registreringen av alla parodontala mätningar är valet av de rätta sex punkterna runt tanden eller implantatet. För detta ändamål betraktas tanden från ocklusalytan och delas in i 6 sektioner. För varje sektion mäts den punkt som har det djupaste fickdjupet.

Parodontalsondens vinkling

Vid mätning av fickdjup förs sonden apikalt längs tandytan. Den kan lutas i mesio-distal axel A eller B, medan den bucko-orala riktningen måste hållas parallell med tandens längdaxel.

2. Furkationsinvolvering

Furkationerna på molarer och de första premolarerna i överkäken undersöks med en furkationssond. Den horisontella komponenten av det totala penetrationsdjupet delas in i grad 0–3 enligt kriterier av Hamp et al. (1975).

Grad 0 Furkationsingången kan inte detekteras

Grad 1 Furkation detekterbar, horisontellt mätvärde ≤3 mm

Grad 2 Furkation detekterbar, horisontellt mätvärde >3 mm

Grad 3 Furkation öppen rakt igenom

3. Tandmobilitet

Tandmobiliteten för alla befintliga tänder mäts bidigitalt och delas in i grad 0–3 enligt kriterier av Miller (1950).

Grad 0 Fysiologisk rörlighet

Grad 1 Ökad rörlighet upp till 1 mm horisontellt

Grad 2 Ökad rörlighet mer än 1 mm horisontellt

Grad 3 Kraftig rörlighet i vertikal riktning

Litteratur

Miller S. C., Textbook of Periodontia, 3rd edition, The Blakiston Co., Philadelphia and Toronto, 1950.

Hamp S. E., Nyman S., Lindhe J., Periodontal treatment of multirooted teeth. Results after 5 years. J. Clin. Periodontol. 1975;2:126–135. doi: 10.1111/j.1600-051X.1975.tb01734.x.